Fredag hela veckan!
Sista jobbdagen på skolan var idag det! Vi har därför satt i oss två lådor kulglass sponsrat från Grill1:an, och självklart som i vanlig ordning uträttade vi även en hel del viktigt skolarbete. Det är helt klart skönt att vara ledigt tills jag åker nu men det var också vemodigt att lämna alla fina ungdomar. De är helt fantastiskt att jag fått möjlighet att lära känna dem och jag kommer sakna dem som jag kommer att sakna mammas hamburgare nu när jag ska vara borta i nästan ett år. Aldrig trodde jag väl att jag skulle trivas så med ett lärarjobb (inte heller att jag skulle jobba med ett) men det är ungdomarna som gör det, det känns som att man har lärt känna hela Ramsele bara av att vistas bland eleverna, lärarna och fritidsbarnen.
Det känns som att det var nyss som jag stod utanför skolan och trimmade när en lärare plötsligt kom fram till mig med en barnvagn i ena handen och frågade om jag kunde börja jobba på skolan redan nästa dag. En rätt komisk situation, men det var ju skön att jag iaf fick tänka på det till nästa dag.. Förfrågan gjorde mig lite chockad men jag tyckte samtidigt att det lät kul, utmanande och nyttigt eftersom jag hade i mina tankar att jag snart skulle börja jobba som au pair. Chocken lade sig inte när jag fick veta att det var på högstadiet jag skulle vikariera och än mindre lade den sig när jag hörde att mina ämnen skulle bli matte kemi och fysik.. visst älskade jag dem på högstadiet, men the times they are a-changin´... Vet inte om jag skulle kalla mig själv för den vassaste kniven i lådan på en naturvetenskaplig utbildning. Å andra sidan så var det ju faktiskt någon som hade ansett mig vara lämplig för det så varför ifrågasätta så himla mycket istället för att bara anta utmaningen??
Grejen är nu den att det var tre månader sedan jag för första gången klev in i klassrummet och sa hej. Efter tre månader känns det uppriktigt sagt riktigt konstigt att sluta efter att jag kommit dem alla så nära. Jag skulle vilja fortsätta jobba för att få det bättre på skolan och lära alla vad de bör kunna, jag vet själv hur det känns som elev att kastas mellan olika vikarier som är än sjuk och än det andra. Ambitiösa sliter allt för hårt på egen hand medan andra inte alls känner ansvar att måsta göra något av sina lektioner. Jag hoppas att de får en riktigt bra lärare som kan stanna hos dem länge och motivera dem till det mesta eftersom det kommer vara så viktigt för dem sedan. Det kanske är svårt med tanke på Ramseles utbud men jag kommer helt klart att vara avundsjuk på den personen. Hur mucket livslust får man inte av alla frågor, lycka till och vi kommer sakna dig? Det finns säkert de som tycker att det är skönt att slippa mig också, men de väger inte tyngst just nu. Just nu lever jag på orden "du är en rolig lärare och vi kommer sakna dig", tanken att jag fick möjligheten till detta och tanken på att jag faktiskt genomförde det trots en del tunga och livade dagar. Tack för dem.
