Snällt att jag får vara med dig Livet!

De två sista lediga veckorna här i Australien kunde inte spenderas på ett bättre sätt än vad de gjordes på Cook Islands. Måste erkänna att googles bilder ljuger, detta kan inte upplevas genom bilder...

 

Jag landade och spenderade min första vecka på huvudön Rarotonga, där var det fint med både bra och dåligt väder, tyvärr inte 100% pressa dagar, men då hanns det med att tappa bort sig i djungeln, gå rätt track i djungeln, äta helstekt gris, snorkla, åka på cruise osv. 

 

Andra veckan bestämde jag mig för att besöka en grannö vid namn Aitutaki. Där var det så fint så jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta men det kom bara ut skratt. Finheten och lugnet slutade aldrig riktigt att eskalera och att relaxa var inga svårigheter. Vädret var helt plötsligt perfekt och livet var hakuna matata. 

 

Vädret var fint vid hemkomst till huvudön också och trots dramatiken och problematiken som kom av att planet blev inställt mitt i natten var det inte helt fel att få en extradag på ett fint resort. 

 

 

Dagarna till hemresedatum börjar snabbt bli färre och helgerna som jag har kvar här i Sydney räcker knabbt till. Redan nästa helg åker jag till Cook Islands i två veckors tid, efter det jobbar jag två veckor och sedan sitter jag på detdär sköna planet i 27 timmar. 

 

I helgen var det whale watching som stod på schemat. Under vintermånaderna så vandrar valarna tillsammans med deras kalvar längs kusten här utanför Sydney, har man tur kan man se dem från land men vi ville åka ut med en båt för att titta på dem. Tyvärr kan jag inte berätta hur det vara att se en sån eftersom det blev inställt trots asbraa väder.. Nått var fel med havet så nu får vi vänta till nästa helg istället.

 

Helgen startade ändå bra i fredags med temys på världes godaste tebutik under dagen och fortsatte sedan in mot stan på kvällen där vi skulle gå på en fri danslektion, det var informationen som jag fått åtminstonne. I själva verket var det en salsalektion på en pub tillsammans med både proffs och nybörjare, sjukt kul faktiskt och kul att få öva sina nya färdigheter när det senare släcktes ner och blev öppet dansgolv och bar med endast salsamusik i högtalarna. Haha. 

 

Lördagen var lite oplanerad men under morgonkvisten bestämdes det att vi skulle gå någon av Sydneys vackra costal walks. Tiden drog iväg och det hela slutade med att jag och en annan tjej själva började gå från stan mot Manly men stannade vid en marknad just i början på walken när det var godare att gå runt där och prova nougat istället för att gå en hel dag. En trevlig marknadsdag! 

 

Söndagen en väldigt planerad dag från början men inte alls när vår valsafari blev inställd så då tänkte vi att vi allt skulle göra dendär walken istället. Vi började med att gå över Harbour bridge, riktigt fint med det fina och faktiskt varma vädret. Vi gick 4 timmar mot Manley men sedan fick det vara nog, Inte så fint mest en massa stad så vi avslutade med en picknick och tog bussen tillbaka till centrum. Där mötte vi upp med Josis, som jag gick med, kompisar och hade en sjukt rolig kväll.

 

 

 

Helgens aktivitet som vi sett fram emot i flera veckor bestod av en campingtur till Blue Mountains.Jag blev väldigt tagen av stället förra gången jag var där och ville absolut göra om det igen. Sist vi var där gick vi dagsturer, den spännande idén som ploppade upp i huvudet var självklart att åka dit med ett tält för att kunna komma ännu längre bort, få ett ännu mer spännande äventyr och få se ännu mer fina saker. Eftersom två andra tjejer var intresserade av min idé, eller iaf av att fara till blue mountains, började vi planera, leta utrustning och låna tält av grannen. 

 

I veckan blev en av tjejerna sjuk och sängliggandes, jag och Jenny beslöt oss för att genomföra vad vi planerat ändå. Vi kollade även upp vädret som inte såg lika strålande ut som önskat men som ändock såg helt okej ut. 

 

Alarmet ställdes på 05:30 lördag morgon och efter sista packningen var avklarad kom vi äntligen iväg vid 07.30 istället för 06:45 som tänkt.. När vi väl rullade iväg gick allt smidigt hela vägen till informationscentret där vi frågade om lite tips på tracks, kartor etc. Eftersom vi började inse att en vandring med all packning skulle bli alldeles för tung särskillt eftersom Jenny hade en liten rygga och jag en väldigt stor plus ett tält, så beslutade vi oss för att köra till en campingplats, slå upp tältet och sedan börja vandra.

 

Vi vandrade längelänge efter en väg, frågade en bil och ett café efter vägen till vårt tracks början, men när vi inte hade hittat början efter två timmars promenad så började vi inse att vi måste ha stannat på fel camping och att de vi frågade måste ha trott att vi åkte bil inte att vi gick. Vi liftade tillbaka till våran bil med en kvinna från området som förklarade att våra aningar stämde och packade sedan ihop allt för att köra till rätt camping som låg vid trackets början (som det såg ut på kartan). Vi klev på tracket kl 14 och innan vi var tillbaka var det kolsvart ute. Tur att pannlampan och nödfrukterna var nerpackade.

 

Vi satte upp tältet i mörkret, käkade en kall middag och gjorde oss sedan redo för natten, kl 20:15 var vi nerbäddade i varsinn sovsäck och John smög sakta in i tältet. kl 22 vaknade vi av regnet och sedan spöregnade det hela natten, hela morgonen och hela dagen efter. Vi vaknade hyffsat torra eller rätt blöta och det kändes tungt att leta reda på dagens track. Vi beslöt oss ändå för att det var överkomligt att vara blöt i 2,5 timmar om vi redan lagt ner all denna möda på helgen, så vi vandrade "Grand Cannyon" vilket vi var mycket nöjdare med än promenaden dagen innan trots allt regn.

 

 

Vi hittade en kul men äcklig hängbro, kändes som att den skulle tippa när vi gick på den..

 

Förra veckan fick jag veta att jag ska vara ledig i två hela veckor nästkommande skollov, alltså i början på Juli. Jag har därför bokat en resa till Cook Islands, en ö i Ocianien någonstans mellan Fiji och Tahiti. Det var en riktigt skön överraskning eftersom det börjar kännas lite tungt här i Sydney under vintern. Trots att man vissa dagar kan sola och svettas så kan man aldrig lita på att man kommer överleva med shorts och t-tröja särskillt länge eller långt utanför dörren.. Cook islands alla öar ser verkligen ut som ett paradis på googles bilder och eftersom google är en mycket pålitlig källa så litar jag på den. 

 

Idag har jag lagt ner lite själ i att försöka få mina knän friska igen vilka jag inte har kunnat använt riktigt på ganska exakt ett år nu.. Har kännts ganska hopplöst på sistonne när ingenting som ska funka har funkat, när jag inte ens kan promenera en hel (eller ens halv) dag utan att ligga och grina på kvällen och när smärtan bara blir värre av att sitta stilla eller sova. Det går lite i perioder hur ont och hur ofta jag har ont beroende på hur mycket jag belastar dem och så men denhär veckan har varit olidlig. Sjukgymnasten jag var till idag gav mig elbehandling, fler stretchövningar, mer kunskap, tejpning av knän, tryckbehandling och almänna tips på hur jag ska kurera mina löparknän. Om jag inte blir bättre på en vecka nu vilket inte är särskillt troligt rekomenderar han kortisoninjektion vilket jag börjat tro är den enda utvägen. Han var riktigt bra och allt såg lite ljusare ut när jag lämnade stället.

 

Jag har bokat en annan resa också, min hemresa! Mamma och pappa skrattade bara åt mig när jag sa att jag skulle försöka fixa så jag kom hem till urkult i sommar. För "vem vill vara i Näsåker när man kan vara i Australien??". Australien är kallt och jag tycker att näsåker är fint, klart att jag måste hem till urkult! Det känns skönt att ha ett datum, veta när jag ska komma hem, veta hur många dagar jag ska kryssa innan flyget lyfter. Det är också skönt att fylla upp tiden här med en sista härlig resa, en riktigt lugn en som variation och skönt att komma hem ett tag innan hösten ska till att rivstarta med något man inte riktigt vet vad det är än. 

 

 

 

jag har tagit till alla medel för att försöka bli frisk nu och dethär är det absolut sista innan sprutan sitter där den ska. 

 

Det första jag ska göra när jag kommer till sverige, eller det första jag ska göra när jag vaknar upp i sverige är att äta FILMJÖLK med annanas och kanel, och KESO (absolut inte cottage cheese) med nått, kanske ägg eller hallon och RIKTIGA blåbär. Spelar ingen roll om de är plockade eller köpta i Sverige men här smakar inte blåbär gott, de smakar sött och konstgjort, ingen bra kombi alls.

 

Jag börjar fundera på om jag hade saknat nått alls om jag bott i Australien och flyttat till Sverige men tror inte det. Jag saknar så mycket mat hemma, men jag saknar nog mest av allt att få köpa min egna mat här. Det mesta, inte allt, finns ändå här i affärerna bara att det är svårt att hitta, väldigtväldigt dyrt eller inte har riktigt samma smak. 

 

Jag är ändå lyckligt lottad som bor i en svensk familj vad gäller matfrågan eftersom de åker på Ikea eller andra specialbutiker för att handla spisbröd, lingonsylt, köttbullar, kalles, kanelbullar, glögg, hällakakor, pepparkakor och annat som tydligen bara hörde Svensk matkultur hemma. Inte för att jag gillar allt av detta men saker som spisbröd och lingonsylt är numera väldigt uppskattat i mina ögon och det känns faktiskt lite skönt att se en kalles kaviar tub i kylskåpsdörren, inte för att jag gillar kaviar utan bara för att det ska vara så. 

 

Trots att min värdfamilj alltid köper extra speciell mat till mig om jag frågar så vill man inte alltid be om allt som man vill ha. Man får prioritera önskelistan, banta ner den och man blir rätt sparsam med det goda man har. Det finns alltid för och nackdelar med att som au pair vara inneboende i en annan familj. Vissa dagar ser jag bara de bra sakerna medan man andra dagar bara ser de dåliga, men man får försöka se på det som att det jämnar ut sig i slutändan!

 

Det är jätteskönt att kunna utgå från och ha ett hem även fast man är "på resande fot" om man vill göra resor eller utflykter, det är jättebra att kunna låna och använda all deras utrustning som bil, sovsäckar etc.. Sånna priviljeger som man inte riktigt har när man lever som en backpacker. Man har rätt mycket större möjligheter när man bor i en australiensk familj vad gäller förstå och upptäcka ett främmande land bara det att man ibland är lite för fast på samma ställe. Det är alltid kul att fira påsk med familjen och dera svenska vänner så att man får smaska på en riktigt god smörgåstårta, ostpaj, lax och kanske en och annan köttbulle, eller följa med på en riktigt australiensk BBQ-lunch/poolparty en solig helgdag. 

 

Trots alla dessa fördelar så kommer då dethär med nackdelarna att anpassa sig till andra. Kanske upplever jag det mer än andra Au Pairer eftersom jag skött mitt egna leverne i mer eller mindre tre år nu, men jag hör också åtminstonne vissa andra Au Pairer som fått samma känsla som jag. FÖR trots allt så bor jag inte i mitt egna hus, och kan därför inte göra som jag vill, det är en annan familj med annorlunda värderingar som gjort reglerna här. Som tur är har de inga speciella regler för mig, som att komma hem en viss tid eller inte göra vissa saker vilket är jättebra och jättesnällt. Men det är fortfarande svårare att bjuda över ett gäng tjejor på middag eller ha altanhäng med tillhörande gitarr, grogg och bongotrumma över en helg. Dethär huset är ju också det enda huset som resterande familj kan vistas i under kvällar och helger. Gitarren i famnen eller spotify i högtalarna är inget som syns till senare än kl 8 på kvällen då barnen gått och lagt sig och man själv börjar få tid till att göra sådana aktiviteter. Man måste hela tiden anpassa sig till mattider/vanor och även fast jag får springa från bordet om jag vill så gör jag det inte gärna, känslan är ändå att det är lite ohyffsat i denna familj och att jag är en utav barnens förebilder som borde föregå med gott exempel. Ibland känner man att man bara vill sitta med knäna lutade mot matbordet vid middan, äta utan hyffs, vräka sig i soffan eller slöa bort en hel dag utan att någon vet om det men det är sånna saker som inte är allt för svåra att anpassa sig efter. 

 

En liten önskelista till min mamma kommer här; 

 

Svenska pärer/mandelpärer (vet inte varför du skulle köpa pärer från utlandet..), fläsk och älgkött från frysen, hushållsost ev herrgårds men det vet jag finns hemma, keso, fil, vanlig mussli, blåbär och hallon, cashewnötter, leverpastej på knäcke, blodpudding med banan och lingonsylt, forsås falukorv, annan falukorv, kantareller (fast jag aldrig gillat dem så mycket) och en 150 med mycket sallad, ost, stripskrydda, ketchup och rå lök! Jag kan ta ett glas vatten till den också ;)

 

 

...Reparera denhär bilen som jag för några veckor sedan krachade...

 

 

...in i den här fina betongklumpen med framkanten. 

 

I fredags mötte jag upp med Shima som idag åkte hem till Tyskland. Vi skulle på en Koala park som ligger bara i närområdet. Mina förväntningar var inte alls så stora eftersom jag redan varit på Australiens mest kända zoo Steve Irwins "Australia zoo" där jag tyckte att vi under en heldag fick se de flesta av australiens djur.. Jag har även sett vilda kängrusar och koalor men tänkte att jag fick ge det en chans ändå eftersom det var något som hon ville göra innan hon lämnade landet. 

 

Det blev en jättebra dag!! Vi fick mata, klappa och gosa med jättefina kängrusar. De var jättemysiga! Vi klappade koalorna också men de är mest trötta och tråkiga.. Okej liite söta också :D

 

Hallå!

 

Jo bloggen har fått stått ett tag eftersom jag ha haft så tråkigt ett tag. 1. Manne och resekamrater har åkt hem 2. Alla andra mina kompisar har lämnat Sydney 3. Det börjar gå mot vinter så det är kyligt i hus och på strand 4 Dags att rycka upp sig och göra något kul av sina dagar igen. 

 

Under de två veckorna som gått har jag mest tränat, drivit runt hemma, tvättat, städat, vandrat nationalparker (igen), sökt jobb (inte fått nått) men också varit ute och träffat lite nya människor, umgåtts med familjen och deras familj, tagit liiite bättre kontakt med en del kompisar hemma i landet sverige och fått lite uppdatering därifrån, funderat på vad som ska hända med livet när jag kommer hem och temysat framför skype. 

 

Men idag fick jag inget mindre än två paket fram till dörren så dethär är en glad dag som är värd att skriva några rader om!

 

 

Fuck prottepulver, nu till det riktigt roliga paketet som jag fick bli gald över idag! Fick tjocksocker och brev från finaste manni idag, det kom som ett brev på posten till dethär kalla huset (HIHI).. Man ser att det har färdats en bit för det var rätt tillltuktat, och ännu mer tuktat blev det efter jag slitit upp det på absolut snabbast sätt. Kan även informera om att jag fått plocka fram mitt extratäcke som legat och lurat i garderoben, trots soliga dagar är det kalla nätter och i princip lika kallt i huset, burr! Jo jag är fortfarande kvar i Australien och ja jag trodde också att det alltid var varmt här..

 

Nu ska jag strax gå och hämta barnen och börja laga mummamumma fisksoppa! Hejsvejs på nån månad! Närå, nu ska jag ju syssla med roliga saker igen ;)

Nu när era vårkänslor spritter i kroppen och när alllt börjar bli ljust och sommar igen kryper jag sakta längre in under täcket och förbereder mig för vinter. Australiensk vinter har ännu inte tagit mig med storm men nog är det lite kallare alltid, även fast man fortfarande darar på sig shortsen på morgonen vill man ändå alltid ha en tröja med sig i beredskap. Eftersom jag känner mig ganska berest, vädret blir kallare och mina vänner har åkt hem så gick jag idag ut för att skaffa mig ett jobb. Jag söker efter ett café jobb här i vår lilla förort nu när jag varit ute och rest upp alla mina gamla pengar. Min sökning såg ljusare ut än vad jag hade kunnat tro men de flesta ville ha ett CV vilket jag inte riktigt hade filat klart på än så istället för att leta vidare gick jag hem för att knata ihop ett CV vilket blev en heldagsprojekt, åtminstonne helkväll. Julie har hjälpt mig med innehåll ooch engelska medan Anders har hjälpt mig med det mer estetiska och även att få ut allt i fysisk form. Nu är allt klart och imorgon bär det iväg ut igen för att se om jag kan få hjälpa till lite över luncher och helger helger, när jag ändå är ledig, på något mysigt café. 

 

En trevlig sista återförening med gänget innan de alla skulle börja åka hem till den älskade svenska sommaren! 

 

Kommande vecka fortsatte med diverse dagsaktiviteter, vi var i en jättefin nationalpark nära där jag bor och kikade, vi har träffat mannes brandmanskompisar som bor här i sydney, träffat magda för sol och bad på manly, haft hejdåmiddag tillsammans med peter i hamnen och planerat en massa inför min och mannes resa upp till Darwin. Eftersom jag blev ledig en vecka under tjejornas skollov så kändes det kul att ta chansen att göra ännu en liten resa och Darwin kändes som något som var helt annorlunda mot östkusten. Resan började med flygresan på fem timmar vilket egentligen är otroligt att vi fortfarande var kvar i samma land efteråt. Det är också otroligt att klimatet kan vara så mycket varmare där uppe gentemot sydney, man märkte verkligen att man rest från ett subtropiskt klimat till ett tropiskt. Det var slutet på regnperioden där uppe så vi oroade oss lite  för åska och cykloner och sånt innan vi kom dit men vädret var strålande genom hela resan. Vi landade på natten så sov några timmar på ett hostel för att vara pigga innan vi skulle åka och hämta upp våran campervan. Det var en riktigt fin bil med kök, kyl och diverse andra bra saker. Den har nu sedan tagit oss runt till tre olika nationalparker i åtta dagar som varit otroligt fina. Vi har gått en massa olika traks, sett massa abourginsk konst på klippor, gått till fina vattenfall, sett krokodiler och badat mycket. Det finns så otroligt fina platser här i Australien! Här har jag också sett väldigt mycket djur såsom storastora spindlar jättemycket denguemygg, flugor i uppsjö och andra kryp. Även brännmygg eller "sveen" som krupit in genom fönstren när man på något sätt försökt att lufta den otroligt varma bilen om nätterna fanns det gott om. Har vaknat en eller två gånger varje natt när man måste ut för att andas eller spreja insektsmedel för att inte bli uppäten. En lite påfrestande resa om nätterna men det hann glömmas bort under varje dag till nästa! Krypen (som verkligen kröp på en hela dagarna) skulle fortfarande inte stoppa mig från att göra om dettta om jag fick chansen.

 

När vi kom hem till Sydney hade vi nästan en full vecka med barnen eftersom det fortfarande var lov. Vi hade planerat rätt mycket roliga saker att göra med dem men planerna blev lite ändrade då föräldrarna också hade planerat en del. Vi var på bio, lekte med grannen och skjutsade dem på gymnastics så att vi hann vara på stranden lite också. På torsdagen var det en röd dag så föräldrarna var hemma och vi var lediga, men det var också sista kvällen här hemma innan manne skulle åka hem, så eftersom familjen inte hade några planer så bjöd vi på en trerättersmiddag. Den var mycket uppskattad, om än lite stressig för oss att göra som sölat bort en del av dagen inne i stan. I slutändan blev det iaf en riktigt trevlig och god middag med skagenröra, beefburgers och glassfest!

 

Sista helgen, alltså denna helg spenderade vi i blue mountains bara två timmar från sydney och som återigen är ett av de finaste ställena jag har sett. Klimatet var mycket kallare här än på vår tidigare trekingresa i Darwin. Här gick vi runt i långbyxor på dagarna och frös under en filt om nätterna på hostelet, men solen var uppe under dagarna så när man gick var temperaturen kanske bara behagligare än i Darwin. Här såg vi också fina vattenfall, fin blöt lövskog, vackra klippor och otrolig fin utsikt från toppen av berg. Det blev riktigt mycket gå under dagarna och benen har än inte slutat verka.

 

Att en månad kunde gå så snabbt är fortfarande något jag inte riktigt förstår, men jag kan nu också bekräfta att tiden går snabbt när man har kul och det är nog inte många månader i mitt liv som jag fått såhär många upplevelser. Det var ett tråkigt hejdå och jag har svårt att tro att mina tre återstående månader kommer att gå lika snabbt som allt dethär men som tur är finns det fortfarande kvar några delar att upptäcka av Australien. 

 

 Hittade ännu ett vattenhål där det såklart fanns ett perfekt träd att hoppa från.

 

Helgen började med fredag, den var lugn ända tills jag kröp ut ur vårt lilla hus för att på kvällen spela bowling med vårat stående fredagsgäng. Det var en mycket trevlig tillställning med fin bana bra musik och blinkande lampor. Efter segrar och förluster skulle vi gå vidare på blue gum och relaxa av oss alla känslor men eftersom några var hungriga fick detta ske på McDonalds istället. Man ska inte säga bu och bä åt McDonalds bara för att man är uppvuxen på Grill 1:ans hamburgare, nog för jag hade ätit fredagsschnitzel och inte skulle käka, men Donken bjöd trots allt på en helkväll fylld av prat och skratt. 

 

När jag först fick idén om att jag skulle åka till Australien så var den första tanken Australien och den tanken andra dödliga djur såsom spindlar, ormar etc. Min nästa tanke var att det faktiskt bor människor på denhär kontinenten också så det kan väl inte vara så farligt ändå, mest äckligt?? När jag väl hade bestämt att min destination nog fick bli Australien trots allt, så var det första man fick höra av alla andra saker om djuren, spindlarna, ormarna och ödlorna... Jag började googla runt för att se hur farligt det kunde vara med alla djur som jag en gång lyckats förträngt. Det visade sig att djuren var rätt farliga och att det fanns gott om dem. Spindlar, ormar, krokodiler, hajar för att nämna några av alla djur man kunde skulla stöta på. Så när jag väl skulle åka och flyget skulle avgå var jag övertygad om att min chans att komma hem välbehållen var lika stor som risken att ej komma hem välbehållen. 

 

Väl här så såg man minsta lilla kryp som dödligt, särskillt spindlarna. Bättre att ta det säkra före det osäkra! Minsta lilla prassel i buskarna, löv eller pinnar på marken i mörkret, mitt egna hår som svetpte förbi armen gjorde att jag flög en meter upp i luften samtidigt som två i motsatt riktning. Efter allt man hade hört så låg nerverna verkligen utanpå huden jämt och ständigt. 

 

Eftersom tiden gick märkte man att australiensarna inte alls verkade särskillt vaksamma. De skakade inte skorna och jackorna frenetiskt innan varje gång de skulle ut ur huset. Man såg varken mycket äckliga spindlar, ödlor eller ormar som hängde och dinglade i träden. Ingen i vårat sällskap blev någon gång alvarligt sjuk på grund av djurbett och kackerlackorna bodde inte ens i mina sängar där det såg som ofrächast ut.

 

Mycket av detta kanske också berodde på att man hade förberett sig på det absolut värsta tänkbara. För visst har jag sett kackerlackor i mina rum och på gatan, visst såg jag spindlar men inte värre än hemma en svensk sommar, jag har stött på ormar men ingen som har attakerat mig och visst har det sprungit ödlor i taket när jag suttit och kissat, men inga som varit 1,5 meter som dreglat dödligt gift på mig.

 

Jag har överlevt tropiska Queensland där djuren har sitt paradis sida vid sida om människan. Jag har solat på stränder utan att bli uppäten av krokodiler och jag har nu anlänt till subtropiska Sydney där alla dessa dödliga djur skall vara mindre vanliga. De finns, så jag ser fortfarande varje spindel som ett möjligt hot, men än så länge har jag inte stött på någon dödlig redback vad jag vet. Jag börjar vänja mig vid att det som prasslar i buskarna oftast är en harmlös ödla och där hajarna simmar badas det oftast inte. 

 

Det är inte förrän här i Turramurra, förorten där man inte får hugga ner ett träd utan att få miljoner i böter som jag börjat se stora äckliga spindelnät med stora äckliga spindlar, inte giftiga men äckliga. Som tur är bor de i träden utomhus och inte inne i mitt sovrum. Jag kan också vara i Australien lika som deras befolkning på 22miljoner andra plus en del turism. Wehååå (y)

 

Peace

 

Tankarna vandrar från Australien till resor i Asien till hem. Det är rätt perfekt att stanna till några extra veckor i Asien när jag ändå kommer att mellanlanda där innan jag åker hem. Det hade vart sjukt skönt för mina ben också, för resan hit till Australien måste minst vara bland topp tre värsta saker jag har gjort. Nästa helg ska jag se Bruce springsteen, jag ska se BRUCE SPRINGSTEEN äntligen! Min första tanke när Felicia berättade att hos också ska se han hemma i Sverige var hur jäkla synd det är om han som måste fara och flyga så långt med så kort tid mellan alla flygningar.. 

 

Husomhelst så har jag funderat på att möta upp Tildoo i Asien i september när jag slutat jobbat här och hon har slutat på golfbanan?? vilket skulle vart ungefär hur nice som helst. Grejen är bara att i underbara asien ser det ut som att det regnar jämt och ständigt.. Det lilla jag har kollat upp säger att det är väldigt mycket regn i september i de länderna, hoppas jag har fel, och det kan inte vara hela asien!?!? 

 

Min värdfamilj berättade förra veckan om en resa som de gjorde för väldigt många år sedan. Den resan bar till inget mindre än Nepal och Himalayas bergskedja. Sedan dagen när de först berättade om resan så har jag varit helt såld, jag googlade lite och det hjälpte inte att den bästa tidan att åka var i just SEPTEMBER, det är ett fattigt land säkert jätte intressant att se, det är billigt och det är omgivet av massa andra spännande länder som man billigt kan flyga till när man efter en veckas vandrande och tältning/stugboende vill ha en riktig semester på en vit strand och ett, fint kanske vara att ta i, hotell. Har dock bara sått fröet hos Tilde än så länge vilket hittils inte heller än har börjat gro som det ser ut.. men ååå så fantastiskt. Det är den bästa resan de har gjort och då har de gjort mer än bara en charter till Mallis och de säger att de absolut kommer att åka dit igen när de bara får chansen. Aja, Nepal kanske inte var det första som slog Tilde när hon tänkte asien men men.

 

 

 

Jag förstår varför de blev så tagna av resan, jag blir tagen bara av bilderna..

 

...så vad innebär det för mig då? Jag går ju inte ens i skolan längre.

Jo jag fick precis veta att jag kommer vara ledig en vecka i april när tjejerna har lov och är med sina morföräldrar och att jag ska jobba heltid en vecka när de är hemma med mig. Äntligen kommer vi ha tid att göra lite saker tillsammans, det är otroligt lite tid man har att roa sig mellan 16- 18:30 och då ska det först bytas om ätas afternoon tea göra läxor (sjukt mycket läxor för den åldern, jag minns inte att jag hade en när jag var 7), och ibland lagas middag.

 

OCH äntligen kommer jag ha tid till att reeeesa igen om jag vill och om jag kan bestämma mig för vart :DD Nu är det bara två veckor tillls Manne kommer hit igen och det kommer finnas oändliga möjligheter. Första helgen innan min ledighet så kanske vi alla (Jag, manne, magda, peter) ska åka norrut 40 mil för att göra ett jättekänt haj och grott dyk, fish cave rock. Man kanske vill se perth, västkusten och göra ett valhajs dyk, man kanske vill se den berömda röda stenen som finns här någonstans, man kanske vill se de allra norraste delarna med fina nationalparker regnskogar etc. eller så kanske man bara vill vara kring sydneys krokar och se blue mountains, njuta av ledigheten och spara lite pengar.. Vet inte hur sugen manne är på alla olika resplaner heller när han flugit en del fram och tillbaka sedan jag sist såg honom! Det är sånt som kommer visa sig inom en framtid, men nått som jag är helt på det kara med är att två månaders resa inte räcker för att upptäcka dethär landet, det är enormt stort och det finns enormt mycket fina och olika ställen här. Ju mer man hör ju mer vill man göra. 

 

Ser som sagt även fram emot att få lite tid hemma med tjejorna, har börjat spånat på lite aktiviteter som vi kan göra, självklart finns stranden, vi ska äntligen baka kanelbullar som jag lovat, vi kan fara in till stan och se oss om i alla vettenlekplatser kanske till och med fara till luna park, vandra nationalparker, spela tennis, göra picknick och  åååh vad mycket kul! Vi får se vad som blir av i framtiden, jag har en känsla av att det kommer bli braaa! 

 

 

 

Ytterligae veckor har passerat och jag börjar göra mig bekväm  i min vardag här i sydney. Snart har jag jobbat lika länge som jag reste östkusten men dagarna och veckorna  känns snabbare när man jobbar, inte för att jag har roligare men för att jag har början och slut på varje vecka och för att man inte är lika effektiv med att hela tiden göra aktiviteter när man har ett hem. Det ska det bli ändring på, i veckan ska jag ut och vandra i alla fina nationalparker som finns här runt sydney, man har ju faktiskt oändlilga möjligheter när man alltid har en bil att tillgå! 

 

Så dagarna som passerat har bestått av mycket träning mitt på dagarna och på kvällarna. Måste berätta om min väg till gymet dit jag ofta tar cykel. Det är en bit, kanske en kvart att cykla så man cyklar gärna på i rätt bra fart för att komma fram någon gång och det rullar även rätt bra på ditvägen i nerförsbackarna. Såå.. häromdagen när jag dundrade fram på morsans (i huset) gamla mountainbike kliver det plötsligt, från ingenstans, ut en man rätt i gatan som stirrar på sin telefon och stannar till mitt i körfältet. Jag börjar se mig om efter mina möjligheter där att hinna bromsa inte var en av dem, utan antingen skulle jag ramma mannen eller också svänga några grader vänster där det dock stod en en och en halv meters betongpåle uppstickandes ur asfalten. Under min panikslagna analys av läget för jag fram ett slags mjukt "aaaaaaaaaaaah" som mannen hinner uppfatta precis innan jag knäcker honom och istället hoppar åt sidan. "Puh" nära ögat var det enda jag han tänka när jag blåste vidare. Nu kör jag alltid lite saktigare i den backen!

 

På min väg till gymmet hittade jag även en dag en banderoll som sa "join rock and soul choir today!" så jag tänkte;

- varför inte??

när jag ändå gillar att sjunga, så jag ringde och det var bara för mig att komma. Det var som förväntat mest äldre damer med en blandning av nån 40 åring och nån man,men alla var väldigt trevliga och det var riktigt kul att sjunga i en kör utan att sjunga om Lord. Rockmannen som höll i det hela riggade upp med synth mickar och världens högtalarsystem så vi sjöng till det riktiga soundtracket hela kvällen, coolt! 

 

Tjejerna i de norra delarna av stan  har hittat ett perfekt fredagshak uppe i waitara inte alls långt från mig, Blue Gum heter stället där man kan ta en öl, cider eller en drink om så önskas och jag måste säga att det var förvånansvärt mycket folk som höll hus där uppe i waitara. Jag trodde att vi hade hittat ett ställe på andra änden av jorden när vi inte hängde inne i själva stan men det var över ok. Förra fredagen drog vi också senare vidare till en karaoke bar bara över gatan vilket var riktigt spännande när jag aldrig varit på en förut (bara drömt om en). Det var ungefär som att gå på hotell Färnlöfs i ramsele och sjunga karaoke med mammor, pappor och andra bybor, man kan dock göra det mesta till ett sjyst hak! Dagen efter samlades vi igen för lite Laser Dome i Darling Harbour, sjukt kul, när vi kom ut till hamnen igen så skjöts det vinnar-fyverkerier till min ära också, det var nästan ett övedrivet firande måste jag säga! Sen fick jag höra att det skjöts fyrverkerier där varje lördag klockan nio men det hör inte till historien. 

 

Hare gött allihopa!