Snällt att jag får vara med dig Livet!

..i form av flera olika äventyr som tex att, ta dyk certifikat, köra bil på frazer island, segla i whitsundays, gå på zoo, dyka med hajar, fira jul och nyår i ett väldigt soligt land, träffa oscar och lisa, vara på väg ut i skogen för att campa osv. 

 

Så låt mig då berätta om det först nämnda och samtidigt mycket udda äventyret som gjort sen vi sist sågs. 

 

Efter nyår gjorde jag och manne en liten avstickare från gruppen för att trotsa alla mina dykrädslor, som trängt sig på efter ett nära drunknande i Norge där mitt första dykcertifikat utfärdades för ca två år sedan, och äntligen istället avancera inom dykning. Vi hittade till Bundaberg vilket var det ställe som just då låg närmast till hands för att ta dykarcertifikat. Bundaberg skulle kunna gå att likna med Ramsele på det viset att det var ett ställe som man mest troligt inte hittar till i onödan, men det var helt klart en mer tätbefolkad stad än vad jag någonsin skulle kunna kalla Ramsele. Dykursen startade redan samma dag som vi anlände och allt vi visste i förväg var att det var en väl strukturerad kurs med upphämtning vid bussen, boende genom kursen och mina fem dyk skulle göras under tre dagar. Allt detta stämde som utlovat om än inte riktigt som man själv hade tänkt sig det.

Vi blev upplockade vid bussen av en jeep som snart stannade till vid ett torpliknande hus vilket skulle bli vårt boende för några dagar framöver. Vi konkade därför in oss själva tillsammans med alla grejor i huset som redan var bebott på sina ställen. Något som kunde fastställas under dessa tre dagar var att det blir riktigt varmt i ett hus där man inte installerat någon ac.

När kursstarten väl var ett faktum så kändes det kul att börja dyka lite igen, det är en rätt bra sysselsättning om man befinner sig i Australien. Första dyket som var ett navigeringsdyk gjordes från stenar i vågor och med en sikt på ungefär två meter, det var inte riktigt som man tänker sig ett dyk här, men det höjde iaf ribban på navigeringen. Något annat som också höjde ribban en aning var att vi åt frukost klockan 6 på morgonen innan vi hoppade på bussen och var inte klara med dyken förrän klockan 15 på eftermiddagen, vi hade alltså inte kommit över minsta lilla matbit mellan dessa klockslag. Den kommande middagen smakade gott vill jag lova!

Andra dagen var det dags för att åka ut på tur. Vi åkte dryga timmen för att hoppa på en båt som skulle ta oss ut till Lady Musgrave. Jag har aldrig kännt av sjösjuka förut men då har jag heller aldrig kännt av ett vågigt hav heller.. Väl ute på havet så kittlades det inne i magen för varje våg och efter ett tag var det inte lika roligt som att gå runt på Grönalund längre, man hade inte valet att inte åka med i karusellerna på dethär stället. Men väl framme så var det ändå värt båtresan, där ute fick jag två riktigt fina dyk med koraller, stingrockor, fiskar, bra sikt och en liten haj. Det enda konstiga med dessa dyk var att mitt djupdyk som ska vara på 30 meters djup var på 21 meter och driftdyket som vi gjorde hade jag redan gjort dagen innan. Jag tror inte att dyinstruktörerna visste om att jag och en till gjorde advanced kursen och jag fick heller inte mer genomgång än de andra som redan var certifierade.

Hursomhelst så lämnade jag bundaberg några dagar senare med ett dykcertifikat i min hand som jag förhoppningsvis kommer att få mycket användning för och med en upplevelse som jag inte hade velat vara utan. Peace

 

Manne som väntat uppe på land utan solkräm eller mat hela dagen, det resulterade i att han blev solbränd och hungrig.

Dykgruppen bestod av en ledare och två elever. 

 

Alldeles för trött och hungrig för att snart gå ner och göra ett andra dyk..

 

 

Det blev en mycket god middag på kvällsten!